Okej, jag är en person som lätt ser det värsta i saker, jag ser ofta det hopplösa och det jag verkligen inte vill ska hända. Som jag vill INTE flytta till Halmstad. Jag vill bo kvar i min stad och bo med min älskling.  Som min älskling sa till mig igår.
"Det löser vi då, det kommer ordna sig. Sen vill du ju detta! Inte vill du ångra dig om några år att du struntade i att bli detta bara för att känns jobbigt att skolan inte ligger i samma stad."
Och som vanligt har han så rätt. Det är ju mer än 6 månader kvar tills jag börjar om jag kommer in till hösten. Jag har massor annat att tänka på just nu, börjar mer kurer om två veckor. Men ett break down får väl alla? även om jag troligen kommer få det lite oftare än vissa så har jag den bästa att luta mig mot när jag inte orkar.


Nu väntar jag dock fin besök, Malin, Melissa och Carro kommer hit och "stör" mig i plugget en stund! :D