thetillie

Jag vet inte vilka drömmar som e värst, mardrömmar om monster, hemska olevande saker och död eller drömmar om saker som en gång varit, som har hänt, minnen.

 

Mardrömmar är hemska och kan få mig att vakna kallsvettig med bultande hjärta och skrikandes, men efter några sekunder så inser jag att drömmen bara var just en dröm, monstrerna och allt det läskiga som fick mitt hjärta att banka onaturligt snabbt är inte verkliga, inget som kan skada mig eller någon i min närhet. Det va som sagt bara en dröm.

 

Men drömmar om minnen som jag gillar, en dröm med detaljer så klara som om det var precis där det hände, lukt, smak, känslan, värmen, andetag och blickarna. Att vakna ifrån en sån dröm kan vara underbart, men samtidigt kan det iaf få mig att aldrig mer vilja vakna, att fortsätta få drömma och leva i lyckliga minnen om kärlek och vänskap. det kan vara minnen från när nära levde till minnen som hände för några dagar sen.

Just nu har jag ett par minnen från de senaste åren som spelas upp om och om igen när jag sover, minnen om hur underbart det va då, precis i början. om stunder då mitt hjärta gjorde så ont för att någon jag älskade så mycket redan då inte måde bra, stunder då samma hjärta stannade av de första beröringarna. Minnet om när jag en kväll va livrädd att förlora en vän. Minnen så starka att jag kan vakna med kinderna våta av tårar av både lycka och sorg.