Så länge jag kan minnas har jag velat ha en hund. Mina vänner har haft hundar, både mamma och pappa har haft hund när dom va barn. Farmor och farfar har hund sen forever! Och nu har de flesta hund...
Jag har haft fiskar, kaniner, vandrarnde pinnar, eremitkräftor, grodor ödlor, dammråttor och mördar sniglar som husdjur. Men aldrig under mina 22 år har mina föräldrar ens funderat på att tänka på att köpa en hund till mig. Kan vara för att min pappa aldrig har gillat hundar, Min syster har tills nyligen varit livrädd för allt med vad hundar heter. Och för att mamma och frida och jag varit allergiska. Har dock pinat mig själv med alla möjliga hundar och hund valpar att jag inte reagerar på dom längre<3

Min Bästa kompis från barnsben hade kennel så där hade jag mitt pardis på jorden.
Där och hos Farmor och Farmor. Där den mest underbara galna lite för tjocka strävhåriga tax vid namn Zita fanns. Jag minns än idag första gången jag träffade henne. Jag hade inga förväntningar på den nya valpen, farmors och farfars hundar har jag aldrig gillat tidigare, Jägar hundar dom hade enligt mig problem^^ Stora problem. Dom gillade ingen och ingen gillade dom helt enkelt. Men sen fick jag se denna lilla avlånga korv. Där hade vi min själsyster. I en strävhårig tax. Jag har nog aldrig varit hos farmor och farfar som när hon levde. Jag sprang runt i Horred med en tax hängandes med mig. jag tvingade henne att bada i sjön så fort jag själv kunde doppa fötterna. Hon lyckades en kväll skrämma vettet ur mig och hade svalt en nål. Farmor ringde, opperationen hade gått bra och hon hade nu precis som jag ett ärr över bröstet (mellan brösten?^^ haha). Hennes blev väldigt fint. inte mitt.. Vilket enligt mig gjorde att vi hörde ihop ännu mer.

Jag som bara skulle tala om för er att när jag får tid och råd att köpa en helt egen vovve Så blir det än sådan här.

Mops


Eller en Fransk Bulldog.



Nu ska jag iväg till Malin!! <3