Igår va nog första gången jag på riktigt saknade han, en liten stund, där i centrala Göteborg saknde jag hans hand i min och hans trygg varma famn och hans röst.

Och självklart för att jag hade börjat tänka på han igår på kvällen så drömde jag om han hela natten, vaknde en miljon gånger och blev bara mer och mer frustrerar att jag till bara lät drömmarna komma. Aldrig har jag drömmt om någon person så mycket någonsin, och få inga idér om vad de e för drömmar, dessa va helt barntillåtna och inte alls på något kärleks aktigt sätt alls, det va från tiden innan vi va vi. Då han körde hem mig på nätterna. Då han kom hem från ett jobb flera mil här ifrån å vi inte träffats på länge. Då han fixa ett nummer åt mig från killen i baren, då jag skulle presenterade honom för tjejer jag kände. Då vi såg på film och han pillade mig i håret.

Om jag hade vetat hur det skulle bli nu,  hade jag gett han min mail den där augusti kvällen för 4 årsen?Oh ja det hade jag, det har varit värt allt.